Kalasdag

Idag har vi haft kalas för sambon. Tydligen är vi inte ensamma om att ha kalas idag för idag är den dag p ååret då flest svenskar firar födelsedag. Lite kul att han fyller år just den dagen! Men fy tusan för kalas, länge sedan jag var så slut som efter denna dag. När främmandet åkt hem och jag skulle ta en avstressande promenad så klarade jag inte ens av att hantera min ipod. Totalstopp i hjärnan. Att stoppa socker i en aktiv 4-åring gör inget lättare utan har varit full fart hela dagen på Oliver som dessutom tycker det är så kul när det är folk o hälsar på. Ska bli välbehövlig vila nu när han ska sova.

Imorgon hoppas vi på sol o en möjlighet för Oliver att åka slalom innan snön försvinner.

Har insett att livet aldrig slutar att pröva oss människor. Att som jag vänta på att allt bara ska vara "normalt" så att man kan vila upp sig i lugn och ro inte fungerar. Livet kommer med nya överaskningar, positiva o negativa, hela tiden. Har man inte sjuka barn så har man någon vän som får mystiska symptom och man blir orolig. Eller så får man själv något nytt konstigt stressrelaterat symptom. Helt enkelt så måste jag lära mig att hantera livet som en viktig del av min rehabilitering.

Hoppas ni får en riktigt glad påsk!!