Jag överlevde

Hörde Oliver prata långt borta i dimman, ögonlocken vägrade röra på sig.
Bestämde mig för att det var läge sova någon timme till.
Då startar oväsendet från väckarklockan o jag insåg att det var inte söndag utan måndag.
Snälla säg att det inte är sant...

Väl uppe påbörjar jag förbättringsarbetet med ansiktet utan att ögonen vaknat till tillräckligt för att jag ska se annat än konturer av ett ansikte så inser att allt smink som hamnar på rätt plats får räknas som tur. Tappar rougeasken rätt ner i handfatet, rouge fulla badrumsgolvet o fulla handfatet. Går för att hämta trasa, smäller höftkulan rätt i dörrkarmen. Skriker till och vaknar till av smärtan.

Väl på jobbet börjar jag med att vända ett gammalt paket med smuligt knäckebröd upp o ner så en stor fin smulhög pryder heltäckningsmattan vid min plats. Lovely.....
Tack o lov är måndagar städdag på mitt jobb så dammsugartanten gav mig en hjälpande hand men såg inte allt för nöjd ut.

Utan några övriga större fadäser har jag överlevt första dagen. Trött o slut absolut men annat är inte att vänta! O alla dagar har ett slut, även denna!