Hemma efter en snöplig AIK förlust. Snöpliga AIK förluster innebär sura bilförare o en evighet i tid att ta sig hem från hockeyn. Men till slut kom vi i alla fall hem trötta o besvikna.
Oliver är hos farmor o farfar och har det bra. Innebär att vi får sova själva i vår säng en hel natt, JIPPIE! :)
Imorgon är hela familjen ledig o vi kan inte bestämma om vi ska åka till Leos lekland i Luleå, Nimbys värld i Piteå eller slalombacken i Bygdsiljum.
Intensiva dagar nu har börjat ta ut sin rätt. Kroppen berättar för mig att ta det lugnare på många olika sätt så måste försöka lyssna men eftersom jag hela tiden känner behovet av att prestera så är det inte lätt. O när man som jag inte gjort roliga saker utan mest bara varit hemma o för sig själv pga att jag inte haft energi o ork för mer så blir det lätt så att jag fortsätter göra saker för att det borde vara roligt o bra för mig göra dem men i slutaändan så tar de bara energi. Men visst är det alltid så, alla roliga saker sker samma dag eller samma vecka o andra veckor har man inget inplanerat. O just nu är det mycket kul som händer.
På lördag är det fest med innebandykompisarna, har inte kunnat / vågat träna innebandy sedan april förra året o saknar verkligen kontakten med gänget så det ska bli jättekul. Har inteheller varit på fest på snart ett år så känns lite pirrigt.
Ber om ursäkt för ett virrigt inlägg, ögonen går i kors o jag vill bara krypa ned i sängen o försökan hinna påbörja Elizabeths bok Good enough innan jag somnar.
En stor god natt kram
Utan att darra på rösten
11 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar