Ibland är livet så oerhört orättvist. Det finns många exempel på hemska öden som drabbar människor som absolut inte förtjänar dem. Jag förlorade själv min mamma när jag var 13 år, hon dog 33 år gammal. Alldeles för ung för att dö men efter att ha mått dåligt under många år orkade hon inte kämpa längre.
Vi har några bekanta som för några år sedan fick beskedet att deras dotter hade cancer, nu har det gått bra för dem och deras dotter mår idag bra. Men hur de mådde under den period de kämpade mot cancern och fram till de fick beskedet om att hon var frisk det kan jag aldrig förstå. Även om det gick bra för dem har de på vägen skaffat sig vänner som det inte gick lika bra för, de har sett vänner förlora sina barn. Hur överlever man förlusten av sitt barn?
Den 1 september 2008 nyanställdes ca 10 personer på mitt jobb, en av de nyanställda fick tre veckor efter hon börjat hos oss veta att hon hade en hjärntumör. Efter ytterligare några veckor avled hon. Hon var strax över 40 år och lämnade man och barn kvar ensamma. Livet är orättvist!!
Livet är också ovisst, vi kan aldrig veta vilken lycka eller olycka som väntar runt hörnet. För mig som har ett stort behov av kontroll kan detta upplevas väldigt jobbigt men det bästa vi kan göra är att ta vara på livet istället för att vara rädda för att leva det.
Vara tacksamma över det vi har. Jag skriver varje kväll ned 5 saker som jag är tacksam över för att påminna mig själv. Även om jag haft en dålig dag finns det alltid saker att vara tacksam över, min underbara son och att jag har någonstans att bo för att nämna två saker.
Ta vara på livet. Fundera över vad du vill uppnå med ditt liv? Finns det platser du vill besöka, saker du vill ha gjort innan du dör. Man kan praktiskt inte leva varje dag som att det vore den sista men jag läste för många år sedan en klok kommentar som jag tyckte var ganska bra. De som ska dö lär oss att leva.
Vad skulle du göra om du visste att du hade 6 månader eller 1 år kvar att leva? Kanske är läge att göra något av det nu?
Var tacksam för livet. Vi vet aldrig när det tas ifrån oss!!!
Utan att darra på rösten
11 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar